Idag ställdes mitt jobb in, på grund av olika missförstånd. Så jag och min kära mor bestämde oss för att ta en klassisk tur på stan och kika på skor. (Vi är svårt skadade av "Sex and the city"). För ovanlighetens skull sågs vi vid Svampen, och mamma föreslog att gå en sväng i Sturegallerian. Jag utbrast genast "Jaa, men dit kan vi gå, jag har aldrig vart där". Och det hade jag inte, tack vare mina svåra fördomar. Men HJÄLP, vad är det för ett ställe?! Kändes som man blivit transporterad till Paris på ett ögonblick. Där fanns dekorationer i festliga figurer på väggarna, taket var högt, ljuset var spejsat som på en Broadwayscen, och så fanns där tårtor, vars skönhet man aldrig skulle vilja skära i. Mina ögon glittrade som på ett litet barn. Jag var för en stund en av snorungarna i "Karl samt chokladfabriken".
Efter ett par minuters olika förvirrade besök i skoaffärer, fick jag upp ögonen för en liten affär som bara hade glansiga och färgglada klänningar. DÄR skulle vi kolla! Och så hängde den där; en drömsk klänning, som nog hade prislappen kring 3.000 som dess systrar. Men icke, till min förvåning. Den var riktigt skapligt billig. Så nu har jag den. Och jag tindrar som aldrig förr.
"Jaa, hon är materialist också. Detta ständiga sakletande. Saker och saker och saker, som om det vore det viktigaste i livet."
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Ahhhhhhhhhhhhhhhh
Kadrl samt chokladfabriken. vet precis hur det känns. bränn då alla pengar, på banken gör dom ändå ingen nytta. på banken är dom inte ens nödvändigtvis dina då dom satsas på börsen.
Jamen asså HUR snygg var inte den klänningen på skala? OH MY!
Post a Comment